onsdag 27 februari 2008

tankar i februari

Vad är det vi vill skydda barnen från?


Arbetslöshet, kriminalitet, missbruk och utslagning. Drog- 
spel och bidragsberoende.


Är närvaro på lektioner ett skydd mot detta?



Självkänsla

inte ständigt behöva bevis på att man är värd något

inte ständigt behöva vara fokuserad på sig själv



-----------------080220

Koppla ihop självkänsla med anonym auktoritet -

(jag har ännu inte lyckats med det. Bör gå över Erich 
Fromms beskrivning av det falska jaget).



-----------------080221

Varför vill barnen inte lära sig något i klassrummet?

De vuxna, som senare har fallit offer för den anonyma 
auktoriteten, har likväl tänt sina barn med berättelser 
från -68, hippierörelsen, Pink Floyd, Jimi Hendrix, 
Janice Joplin m.fl.

De vuxna lyckas inte framstå som trovärdiga i sitt 
hanterande av den samhälleliga dualismen; samtidig 
demokrati och underkastelse.



-----------------080222

Dropoutsen: obildsamhet; fysisk och/eller psykisk frånvaro.

Mellanskiktet: bristande självverksamhet; instrumentell 
syn på lärandet, ögontjäneri, "teflonkunskaper" som 
försvinner direkt efter prov.



-----------------080226

Syfte för mitt examensarbete:
Visa hur "underkastelsens paradigm" avslöjar sig i nuvarande, 
dominerande skoldiskurs, och hur elevernas opposition mot 
detta paradigm yttrar sig i obildsamhet och/eller ovilja 
till självverksamhet.

Tanke:
När barnen kommer till skolan älskar de världen och vill 
omfamna den, intellektuellt såväl som känslomässigt. Att 
börja skolan betyder för dem att de närmar sig världen och 
att världen öppnar sig för dem.
   De möter en skola som är upptagen av sin roll som 
kunskapsförmedlare, lärarna skymmer oavsiktligt världen för 
barnen och uppmanar dem att reflektera över sin egen 
kunskapsutveckling i stället. När dörren till klassrummet 
stängs, stängs den därmed också till världen, och ett 
mångårigt, systematisk arbete att skilja barnen från denna 
värld börjar.

Klass 9a:
Bra att den pedagogiska ambitionen är att visa att 8 års 
försummade studier kan tas igen på fyra månader. Men om 
kunskapskraven för VG i nian inte är högre än så, behöver 
vi då egentligen "superpedagoger"?

1 kommentar:

Gösta Lindborg sa...

Detta påminner mig om mig om Strindbergs Liten Katekes för underklassen.
Mycket tänkvärt.