Elevers ansvar

Känns tungt att börja min blogg med att rada upp en massa långa trista ord, men jag ser ingen genväg runt orden och deras definitioner, så det får bli så i alla fall!

Ingen som har läst läroplanerna från -94 har kunnat undgå att lägga märke till att ordet "ansvar" fullkomligt tapetserar de tunna häftenas sidor. Tar man bort alla förekomster av ordet som syftar på skolans, rektors eller lärares (professionella) ansvar, återstår ungefär lika många förekomster till. Det handlar då om elevers ansvar och ansvarstaganden. I läroplanen för grundskolan (LPO94) kan man läsa om fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande, att delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Demokratiska arbetsformer skall utveckla förmåga att ta ett personligt ansvar, och genom deltagande i planering och utvärdering skall eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar skall främjas (1 kap. 2 §) och genom att skolan ger överblick och sammanhang skall eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. Ett miljöperspektiv i undervisningen ger möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor, och alla som arbetar i skolan skall dessutom medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. I punkt 2.3, om elevernas ansvar och inflytande står: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2§). Avslutningsvis skall skolan sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Dessa tolv omnämnanden av elevers ansvar fördelar sig på totalt nio sidor.

Det är inte ansvar i någon juridisk bemärkelse vi talar om här. Det är ansvarskänslan, upplevelsen av delaktighet och stolthet över denna delaktighet som det handlar om. Denna känslomässiga aspekt av ansvaret tror vi är en viktig, ja till och med omistlig, del i demokratisk fostran. Ansvar i juridisk mening är när någon kan ställas till svars inför något. När någon som innehar en ansvarsfull befattning har brustit i sitt ansvar kan repressalier i form av till exempel avsked eller omplacering med sänkt status (och lön) ådömas denne. Sådant ansvar behöver alltså inte ha ett dugg med demokrati eller demokratisk fostran att göra (dock finns här en känslomässig dimension, och en ansvarsfull befattning kan visst stimulera självkänslan hos den som fått den).

Man hör ibland åsikten att för mycket ansvar läggs på eleverna i dagens skola. Hur går detta ihop? Skolans, rektors eller lärarens ansvar kan inte ersättas av elevens ansvar av det enkla skälet att det handlar om två helt skilda betydelser hos ordet ansvar. För att belysa skillnaden kan vi tänka oss att en övningskörnings-situation. Eleven sitter bakom ratten och har kontrollen, läraren sitter bredvid och har ansvaret. Vi kan tycka att detta är ett brott mot principen att den som har ansvaret också borde ha kontrollen, men vi förstår samtidigt att det här är den enda möjliga ordningen, att den som har ansvaret lämnar kontrollen till den som skall läras upp. Eleven får en känslomässig upplevelse av ansvar men denna känsla saknar juridisk mening. Juridiskt sett är det körläraren som kör, och i skolan är det skolans personal som har ansvaret för verksamheten även om en del av kontrollen lämnats över till eleverna.

Lokala styrelser med elevmajoritet

Riksdagen beslutade att försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet ska kunna inledas. Kommunerna ska under en fyraårig försöksperiod få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som sedan tidigare ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn, till en lokal styrelse där elever har majoritet. Försöksverksamheten ska omfatta gymnasieskolan och komvux.

Utbildningsutskottets betänkande 1996/97:UbU10

Vår försöksverksamhet med lokal styrelse med elevinflytande kan inte fortsätta efter 30 juni 2007, enligt beslut av den nya borgerliga regeringen. Mycket av arbetet i LS under höst/vinter har präglats av hur vi kan arbeta vidare med elevinflytande i en annan form. Vi har varit i kontakt med skolminister Jan Björklund och tjänstemän på Utbildningsdepartementet för att försöka påverka beslutet, men arbetet har inte rönt någon framgång.

Kvalitetsredovisning för Ale gymnasium 2006, (2007-04-30)

Skolminister Jan Björklunds motiv för att hastigt lägga ner försöket med Lokala styrelser med elevmajoritet (LSE) bestod i det principiella problemet med ansvarsfrågan vid eventuella felaktiga beslut. Detta är exakt samma problem som alla körskolor har brottats med så länge körskolor har funnits. I stället för att plötsligt avbryta experimentet borde man väl alltså ha kunnat vänta och avvakta en riktig utvärdering av LSE? Under de tio år som LSE hann praktiseras har erfarenheterna varit goda, och många gymnasieskolor stod i begrepp att hoppa på experimentet. Och medan vi talar om saken, den berömda Summerhillskolan i Leiston, England har tillämpat elevstyre i snart 90 år, utan problem.